Men vad innebär det egentligen, att vara i gunst eller i onåd? Gunst förnedrar – vi är antingen rädda för att förlora vår position eller rädda för att vinna den. Att vara i gunst eller i onåd är alltså att leva i rädsla. Dessa överväganden tvingar oss att ta kroppen på allvar och erkänna att man kan lida. Men vad innebär det att ta kroppen på allvar och erkänna att man kan lida? Kanske lider jag för att jag tror att jag är en kropp. För om jag inte var en kropp, hur skulle jag då kunna lida?

Kroppens materialitet är en ständigt närvarande aspekt av våra liv. Det är en sanning vi inte kan fly från. Faktum är att dess materialitet är villkoret för den enda säkerhet vi har – att dess materia upphör genom döden. Ändå är vår dogmatiska tro att kroppen är vår egen bisarr, med tanke på att vi inte kan styra dess funktioner efter vår förmodade vilja. Vårt hjärta slår eller slår inte, oavsett om vi vill att det ska göra det eller inte.

BARMHÄRTIGHETEN är ett verk som ifrågasätter våra förutfattade meningar om tillhörighet av rädslan för att förlora det vi anser vara vårt.

Skapad av Josephine Gray & Anmar Taha 
Medverkande: Lena Dahlén, Jonny Berg, Sebastian Ruiz Bartilson och Anmar Taha

Drivkraften för ibodies är den fundamentala insikten att teater – förstådd som en arena där föreställningar äger rum – kräver ett unikt och radikalt språk som inte kan användas i andra agendor än sin egen konstnärliga form. Medvetenhetens poetik är ett absolut givet i deras fortsatta sökande efter ett radikalt sceniskt språk.

ibodies är baserade i Göteborg, och drivs av Anmar Taha och Josephine Gray. Deras verk har spelats i Europa, Maghreb, Mashriq och Asien sedan 2009.

Verket är en del av GBG Mime Fest 2026, festival som erbjuder högkvalitativ scenkonst med mimen som grund. Festivalens strävan är att tänja på gränserna av vad mim är och kan vara på 2000-talet genom att presentera nationella och internationella verk av både etablerade och up-and-coming artister.