Efter utbildning i balett vid Royal Academy of Dance och i moderna tekniker vid Laban Centre i London och SNDO i Amsterdam återvände hon till Göteborg för att dansa själv och bygga upp en verksamhet. Tidigt medverkade hon i Nationalteaterns uppsättning Peter Pan.

I vår är det tio år sedan Lee Kum-ah tragiskt gick bort efter en tids sjukdom. I samband med detta lyfter vi fram tre soloverk av henne ur arkivet och låter publiken uppleva dem igen: RÖD,  Kan Madigan så kan väl jag och Spår. De spelades bland annat på scenen 24kvadrat i Göteborg och i Klonen på Moderna dansteatern i Stockholm och fick fint omdöme av Anna Ångström i SvD.

Gun Lund arbetade nära henne i många år som dansare och coach. De deltog i varandras föreställningar och tillbringade otaliga timmar med samtal och diskussioner kring dansens roll och uttrycksmöjligheter. Under ledning av Gun Lund kommer nu den unga dansaren Britta Kangas att närma sig Lees värld och försöka återskapa hennes engagemang och hållning till dansen. Unni Britta Kangas uppväxt i Tornedalen ger en ny dimension av Lees engagemang mot förtryck och kamp för mänskliga rättigheter.

För Lee Kum-ah Nathansen var dansen hennes värld, hennes viktigaste språk och egentliga modersmål vilket berörde många oerhört starkt.

Programmet innehåller även filmvisning och andra minnesspår.

Koreografi: Lee Kum-ah Nathansen i återskapande av Gun Lund och Unni Britta Kangas
Scenografi och objekt: Lee Kum-ah Nathansen
Musik: Mozart med fler
Texter från Tornedalen: Läses av Orm Anna Ruotimaa, sångare, tornedaling och skådespelare