Verket, som lånat sin titel från Wassily Kandinskys bok från 1926, är en omarbetad version av Gun Lunds Linier från 2015.
Denna gång utan live musik, men med en högkvalitativ inspelning av originalmusiken.
Jag har träffat kompositören Victor Varela, som berättar om verkets musikaliska aspekter.

Victor Varela är född i Caracas, Venezuela. Sin musikaliska utbildning fick han i Venezuela och Holland. Efter studierna i Amsterdam har han kontinuerligt arbetat som tonsättare. Han har varit göteborgare sedan 1995, och  har komponerat musik för ett stort antal svenska ensembler: bland andra KammarensembleN i Stockholm, Ars Nova i Malmö, Gageego! i Göteborg och Norrbotten NEO.

Utgångspunkten för Varelas Linear Dances var Luciano Berios Linea. Och tid och rum avslöjar här en fin parallelitet: 1975 arbetade Berio med koreografen Felix Blaska och skapade sin första komposition för dans. 40 år senare skapade Varela sin egen första danskomposition, Linear Dances, och samarbetet med Gun Lund blev till verket Linier, som fick premiär 2016 på 3:e Våningen.

– Projektet var fantastiskt bra för mig – att se hur Gun Lund arbetar med det här konceptet.
Berio talade om att musik innehåller både det faktiska och det latenta – det som finns där men inte syns direkt.

Varelas Linear Dances innehåller element från Berios stycke, fast expanderade.

– När vi började processen, upplevde jag det i det koreografiska tillnärmandet: att det som är där inne, det som är latent, också relaterar till rummet.

2026-versionen av föreställningen har en ny titel. Gun Lund har valt att frångå Linier, och lånar titeln från Wassily Kandinskys bok Punkt Linje zu Fläche.

Varela har läst boken och finner den fascinerande.

– Kandinsky beskriver linjen som en utveckling av en punkt.

I processens början tog Gun Lund utgångspunkt i rörelse i tystnad. Han drar parallellen till Kandinsky, där rörelsen i det här fallet representerar (utgångs)punkten, eller kärnan som linjen sedan dras ut ifrån.

Vad betyder det latenta för dig i relation till musiken?

– Genom musik uttrycker man något, och det handlar inte bara om vad man säger, men om vad man inte säger. 

Varela beskriver det som ett slags implicit vokabulär, och använder sitt eget instrument, pianot, som exempel: – Ljudet finns där, men vad man uttrycker beror på hur man spelar.  
Linear Dances använder sig av preparerat piano, vilket gör att det som finns där latent expanderats ytterligare.

I relation till måleri, skriver Kandinsky att varje tekniskt val är ett kompositoriskt val som påverkar verkets inre spänningar och uttryck: Möjligheterna till variation ligger i mellanrummen.

Har det att komponera för dans påverkat dig som kompositör?

– Jag tycker att musiken och dansen integrerar sig på ett sätt som inte är möjligt att nå när man bara har en konsertsituation. Dessutom finns det en kulturell aspekt. Jag kommer från ett land där folk dansar mycket, och att komponera musik för dans är väldigt venezuelanskt.

Kommer du komponera mer musik för dans under kommande år?

– Det vill jag väldigt gärna, säger han ödmjukt, och hintar till att det inte bara är upp till honom själv.  

——————————————————————————————————————————————————————–

Lend your ears to music, open your eyes to painting, and… stop thinking! Just ask yourself whether the work has enabled you to ‘walk about’ into a hitherto unknown world. If the answer is yes, what more do you want?

–Wassily Kandinsky, Concerning the Spiritual in Art (1911tt