29 november – 18 januari
Onsdag – söndag kl 12–16
Vernissage lördag 29 november kl 12–16
Fri entré
Foto: Frederic Pels
Frederic Pels (f. 1995) arbete fokuserar främst på odefinierade utforskningar av personliga anknytningar till fysiska och miljömässiga förvrängningar orsakade av vissa bakslag. Det närmas på ett rekonstruerat dokufiktivt sätt för att visualisera de osynliga bieffekterna som uppstått.
I hans verk Error in Ypsilon, som handlar om industrikatastrofen vid kärnkraftverket i Tjernobyl 1986, började människor rekonstruera sin omgivning efter att ha insett vilka effekter strålningen hade orsakat – människor som började drabbas av allvarliga sjukdomar, barn som föddes med missbildningar, och naturresurser som började förändras av strålningen. Dessa bieffekter kan vara i allt från 24 000 till 50 000 år.
Frederic Pels bor och arbetar i Antwerpen, Belgien. Han tog sin masterexamen vid Kungliga Konsthögskolan i Antwerpen. Hans verk har visats på bland annat Nexus, Photo Up (Padua), Onboards Biennale, M HKA (Antwerpen), Let’s Change, Don’t Change, Z33 (Hasselt), Blume! och FOMU (Antwerpen).
I snart 25 år har Lars Strandh utforskat ett begränsat urval färger i sina mångskiktade målningar. Målningarna är ”framkallade” av tusentals horisontella tunna penseldrag som sträcker sig över hela duken. Den skenbara enkelheten är komplex med olika färger, nyanser, matthet och glans och målningarna utstrålar en stillhet som inbjuder till kontemplation. Målningarna kan, om man önskar, läsas i en formalistisk kontext, men det handlar mer om perception, reflektion och om tid. Den repetitiva målningsprocessen och själva verket är också en utforskning av tid, existens och närvaro där man kan referera till ett zen-tänkande.
Den japanska estetiska principen Ma syftar på tomma eller öppna ytor och är kanske mest känt i form av Zen-trädgårdar. Ma refererar till det tomma rummet, den tysta pausen eller den odefinierbara kvaliteten som existerar mellan saker och händelser.
Lars Strandhs kontemplativa målningar och hans förhållande till arbetsprocessen återspeglar aspekter av Ma; “Jag arbetar med upplevelsen och betydelsen av färgen och sammansättningarna både i och av verken. Eftersom jag har arbetat med detta i så många år nu handlar mina målningar och konstnärskap också om tid. Kanske är tid det helt centrala? Den tid det tar att måla, tiden nedfällt i varje linje, tiden det tar för betraktaren att se målningen, tiden använd att tänka på en målning både här och nu och efteråt. Också allt det som inte är gestaltat i målningen, både fysiskt och psykologiskt, har betydelse för läsningen av verket.”
Lars Strandh, född 1961 i Göteborg och bosatt i Oslo, har en omfattande utställningsverksamhet i Europa och USA och som sedan 1995 omfattar mer än 60 separatutställningar och över 200 grupputställningar och konstmässor. Strandh har erhållit flera gestaltningsuppdrag och hans verk finns i många offentliga och privata samlingar. Han har mottagit flera stipendier och tilldelades redan 2007 norska statens garantiinkomst för konstnärer.
Foto: Lars Strand. Untitled. 2218. Detalj
Moa Gustafsson Söndergaard arbete rör sig mellan studier av naturens transformativa krafter och människans förhållande till naturen som begrepp. Genom litteratur och fältstudier utforskas tillblivelsen och förfall, naturens egna rytm men också den mänskliga interaktionen och dess påverkan både ur ett klimat, ekonomiskt men också existentiellt perspektiv. I arbetet ställer Söndergaard frågor om vår relation till naturen har förändrats? och varför har olika människor olika vördnad inför den? Att tala om naturen är att tala om tid och den temporalitet som vi som människor besitter i relation till vår planet. Arbetet är lika mycket ett sökande i jordens beståndsdelar och historia som ett samtal om det vardagliga mötet med vad vi kallar det “naturliga” och hur vi allt mer främjar oss från det. Att utforska omgivningar genom att aktivt röra sig genom landskap har varit en bärande konstnärlig metod för Söndergaard. Både den fysiska aspekten av förflyttning men också att kartlägga och översätta en plats genom kroppslig interaktion.
Söndergaard arbetar experimentellt med material och skala och testar ofta nya sätt att angripa samma tematik. Verken som är skulpturala existerar mellan två och tredimensionalitet och på så sätt också rent materiellt undersöker de tid och rumslighet. Hon arbetar i synnerhet med reliefer som gestaltas och omarbetas i relation till arkitektoniska element i rummet men också i sig själva. Det material som används påvisar också en transformation, en tillblivelse, det kroppsliga. Hampatråd, återvunnen textil och papper samt keramik är några av de material som används. Fotografiet finns också närvarande i sin teoretiska form men också som ett arkivmaterial som refererar till de förändringsprocesser hon undersöker. Även skrivande har en betydande roll, både i processen men återfinns och som faktiska textverk.
På 3:e våningen presenterar hon utställningen Att tala om naturen är att tala om tid samt ett nyproducerad fanzine tillsammans med Sunless Press.
Foto: Moa Gustafsson Söndergaard